Den högerkoalition som nu styr Örebro säger sig vilja vara öppen och lyssnande. Fast de lyssnar mest på varandra, det är öppet klimat mellan de fem partierna. Sägs det. Men det är inte lika öppet för kritik ”utifrån”. Exempelvis lyssnar man inte så mycket på de 400 personer som skrivit på en namninsamling för att riva upp beslutet om att lägga ner Sofiagårdens matsal. Och inte lyssnar man på oroliga äldre eller deras närstående. Och inte lyssnar man när ledamöter i kommunfullmäktige vill diskutera viktiga frågor.
Idag debatterade vi i Kommunfullmäktige en annan fråga som rör många äldre (och deras närstående): effekterna av att äldre ”skickas runt” i onödan på grund av politiska beslut (den så kallade ”nollvisionen”). Debatten bjöd på några riktiga bottennapp (t ex Peter Sjerling som raljerade om mig som person och lyckades undvika såväl orden ”vård”, ”omsorg”, ”äldre”, ”närstående”, ”oro”, ”kvalitet” i en debatt som handlade om vård och omsorg för äldre…). Och de inlägg som handlade om sakfrågan (=de flesta) visade några saker tydligt:
- Högern väljer att hellre avfärda och raljera än att ta till sig kritik och åtgärda de problem som pekas ut.
- Kommunledningen hör inte längre någon oro för besluten. (Men det måste rimligen bero på att de inte lyssnar så mycket – för det finns massor av oro. Varför hör inte majoriteten oron från personal, äldre eller närstående?)
- Kommunledningen följer inte på någon punkt de etiska principer för prioriteringar inom vård och omsorg för äldre som riksdagen slagit fast (allas rätt till lika behandling åsidosätts, att störst behov ska gå först åsidosätts, relationen mellan effektivitet och kostnader har försvunnit).
- Högerkoalitionen är mer intresserad av att fatta politiska beslut om beslutsvägar i vård och omsorg än att åtgärda de faktiska problem som många örebroare upplever.
Och för att bespara Peter Sjerling och andra från besväret att argumentera i frågor som vi i grunden är överens om slår jag för säkerhets skull (än en gång) fast: Ingen ska ligga kvar i onödan på USÖ, det bästa är om äldre klarar att återvända hem (med rätt stöd). Men: Vi vill inte att äldre ska flytta runt i onödan. Vi tycker inte att det är bättre att svårt sjuka äldre ligger ensamma hemma. Vi tycker inte att problemen försvinner när sjuka äldre lämnar USÖ – för att klara hemvården krävs resurser. Men majoriteten sparar på hemvården…
Björn,
uppenbarligen förstod du inte mycket av mitt inlägg om du tolkade det som raljeri med dig som person. Metaforer har använts sedan urminnes tider i olika debattfora. Mitt inlägg var avsiktligt fullt av metaforer. Några exempel : Skeppare Sundin = s-talesman i äldrevårdsfrågor tillika interpellant, irrar kors och tvärs på Argumentfjärden = saknar bärande argument i nollvisionsdebatten, det hopplöst föråldrade socialdemokratiska sjökortet utan uppdateringar avseende nya gynnor och skär = socialdemokraternas i Örebro föråldrade äldrepolitik, kvintmaranen med fem skrov som seglar stabilt och snabbt = koalitionen i Örebro som är på väg att lösa ett problem den förra majoriteten misslyckades med etc etc.
Jag tycker utan att vare sig raljera eller vara cynisk att er äldrepolitik har lämnat mycket i övrigt att önska. Du skriver att majoriteten sparar på hemvården – ja, sparbetingen har varit nödvändiga som resultat av flertalet ofinansierade beslut i fjol t ex avseende korttidsplatser och heltidstjänster. Dylik kritik kan man faktiskt framföra med hjälp av olika tekniker, t ex metaforer.
Att sedan just du drar en lans (metafor) för debattklimatets behov av tillhyfsning känns, med förlov sagt, lite väl magstarkt. Sällan har jag upplevt en mer aggressiv debattstil än den du representerar – en åsikt som delas av flera varav också några inom ditt eget parti.
Nej, för att avsluta med en metafor, det är nog dags för dig att sopa rent framför din egen dörr innan du så hårt kritiserar andra.
”irrar kors och tvärs” eller ”saknar bärande argument” kan nästan kvitta lika. Inte tyder det på respekt för den andres argument i alla fall. Det är förmodligen mest tråkigt för dig själv att du inte kan förstå skillnaden mellan en tuff debattstil och att raljera och håna andra politiker i debatten. Om jag varit för tuff någon gång ber jag om ursäkt för det (vilket jag gjort flera gånger förut). Att du någonsin ska be om ursäkt för dina övertramp har jag inga större förhoppningar om. Jag tror ärligt talat inte heller att du kan hitta ett enda exempel där jag ägnat mig åt den typ av personangrepp som du – regelmässigt – ägnar dig åt.
Om du uppfattat mitt inlägg som raljant, så tänker jag inte polemisera med dig om det – var och en äger ju sin egen sanning. Däremot är hån ett starkare ord och det kunde ju vara bra om du gav exempel på när jag hånat någon i debatten. Likaså kan du väl exemplifiera vad du anser som övertramp (ja, uppenbarligen tycker du ju att mitt metoforinlägg var ett sådant – där har ju jag som sagt en helt annan uppfattning).
Jag brukar ofta vinnlägga mig om att också ge erkännande till andra när de kommer med bra argument. Exempel på detta var bl a när jag i en fullmäktigedebatt sa att jag tyckte att en del av oppositionens argument avseende mål var kloka. Likaså har jag direkt till Carina Dahl uttryckt att jag tyckte oppositionens argumentering kring flaggdagen var bra.
När, Björn Sundin, gav du ett erkännade till majoriteten att du tyckte några av våra idéer eller motiv var bra ? Mig veterligen har det inte hänt under vår gemensamma tid i KF eller PN SoV. Från dig kommer oftast ganska aggressiva inlägg som sällan eller aldrig andas försonlighet eller vilja att lyssna. Enligt min uppfattnng har du mycket kvar att bevisa innan du är trovärdig i den här diskussionen.
Jag har (på grund av föräldraledigheten) bara närvarat på två sammanträden med Programnämnd Social välfärd så det är ingen enorm mängd möten vi haft gemensamt där. I Kommunfullmäktige är det något fler. Men med tanke på att du inte ens när vi sitter i samma rum förmår höra vad jag säger utan konsekvent hittar på vad jag sagt så har jag inga förhoppningar på att det ska gå bättre på detta sätt.
Att du inte uppfattat att jag någon gång gett erkännande till majoriteten beror förmodligen delvis på ditt mycket selektiva lyssnande när det gäller mina inlägg, men säkert även på att de flesta av mina inlägg handlar om att jag inte håller med er i majoriteten. Det kallas politisk debatt att lyfta även punkter som man är oense om.
Som majoritet tycker jag nog att man får acceptera att oppositionen i första hand lyfter upp kritik mot ledningen. Så var det när ni var i opposition och så är det nu. Nu satt ju inte du i Kommunfullmäktige under förra perioden, då vi var i majoritet, men tro mig – det var mycket vanligare då att vi berömde den dåvarande oppositionens argument, det tenderar nog i allmänhet vara så att den som har makten är mer frikostig med erkännande till oppositionen. Även om jag inte tycker att detta beteende präglar ert agerande. Vilket ju är själva kärnan i debatten.